Vitt snus – farligare än det påstås
Det vita snuset marknadsförs ofta som ”tobaksfritt”. Men det är en sanning med modifikation. Faktum är att vitt snus innehåller höga doser av nikotin, som i sin tur framställs av just tobak.
Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl.
Rökning ökar risken för att drabbas av en rad dödliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Även den som utsätts för passiv rökning löper ökad rik att drabbas.
Vid varje bloss frigörs partiklar och gaser som kan innehålla upp till 8 000 olika kemiska föreningar. Förutom det beroendeframkallande nikotinet innehåller tobaken kolmonoxid som skadar hjärta och kärl samt giftiga substanser som vätecyanid, arsenik och ett 60-tal cancerframkallande ämnen. Det dagliga angreppet av giftiga halsbloss bryter ner kroppens försvar och skapar våra mest fruktade och dödliga folksjukdomar.
Eftersom dessa skadliga ämnen transporteras runt med blodet når de alla delar av kroppen i höga doser. Varje år orsakar rökning cirka 14 000 dödsfall i vårt land.
Nikotin skapar ett beroende
Cigarretter är gjorda för att skapa ett beroende, ge en kick och få oss att fortsätta röka. Ett fysiologiskt beroende skapas av nervgiftet nikotin. Det är giftet som gör att första blosset eller första prillan snus får de flesta att må illa. Nikotinet anses påverka nervsystemet genom att bindas till receptorer i hjärnan. Receptorerna frisätter då så kallade signalsubstanser, bland andra dopamin i hjärnans belöningssystem, vilket skapar en nikotinkick. Efter hand vänjer sig receptorerna vid nikotinet och hos den som fortsätter att röka eller snusa byts giftverkan mot tolerans och det skapas i stället ett tvingande behov. För att inte få abstinensbesvär vill en vanerökare ha ständig påfyllning, de flesta kräver mellan ett halvt och ett paket cigarretter om dagen.
Risker jämfört med icke rökare
Den som röker ett paket cigarretter om dagen riskerar jämfört med den som inte röker följande:
Femton gånger högre risk att få lungcancer
Tio gånger högre risk att få KOL
Tio gånger högre risk att få matstrupscancer
Fem gånger högre risk att få hjärtinfarkt före 50.
Tre gånger högre risk att få hjärtinfarkt efter fyllda 50
Tre gånger högre risk att få stroke
Tre gånger högre risk att få cancer i urinblåsan
Dessutom ökar rökning risken flerfaldigt för att drabbas av tandlossning, åldersblindhet (makuladegeneration), benskörhet (osteroporos), erektionsproblem och sannolikt också för alzheimerdemens.
Rökare löper också högre risk att drabbas av svår åderförfettning i stora kroppspulsådern och i de stora kärlen i benen, så kallad fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) som kan sluta med amputation. Nio av tio som drabbas av svåra kärlförträngningar i benen är rökare eller har varit det.
Passiv rökning
Av all den rök som utsöndras från en cigarrett sedan den tänts till den fimpas är det bara en fjärdedel som andas in av rökaren. Resten går ut i omgivningen och andas in av andra. Röken från en cigarrett kan delas upp i huvudrök och sidorök. Huvudröken dras in av rökaren och filtreras i rökarens lungor innan den går ut i luften igen vid utandningen. Mer än hälften av en cigarrett brinner upp mellan blossen och bildar sidorök som på grund av temperaturskillnaden i glöden har en annan kemisk sammansättning än huvudröken. De partiklar som frigörs är biologiskt aktiva och fastnar på slemhinnorna hos dem som andas in sidoröken. Det anses förklara de oväntat höga riskerna med den passiva rökningen. Barn är extra mottagliga och känsliga. Passiv rökning beräknas varje år döda närmare 500 personer. Att leva med en rökare ökar risken för att dö av hjärt- kärlsjukdom eller lungcancer med mellan 20 och 30 procent.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om tobak.
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för global folkshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
Uppdaterat: 2022-01-12
Att röka är ett av de största hoten man kan utsätta sin kropp för och globalt sett är rökning den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och förtida död. Tobaksrökning orsakar en rad sjukdomar, framför allt i våra hjärtan, kärl och lungor.
Det är inte bara den som röker som drabbas. Passiv rökning kan orsaka astma hos barn och barn till mödrar som rökt under graviditeten föds med trängre luftrör.
Rökning och hjärt-kärlsjukdom
Tobaksröken har en negativ påverkan på hjärta och kärl och cirka 2 500 årliga dödsfall i hjärtinfarkt och stroke beräknas bero på rökning.
Kolmonoxiden i tobaksröken blockerar de röda blodkropparna och minskar därmed kroppens förmåga att ta upp syre, vilket gör det svårare för hjärtat att arbeta.
Nikotinet i tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen.
Andra skadliga ämnen i tobaken sätter igång de mekanismer som resulterar i åderförfettning, ateroskleros. Åderförfettning ökar risken för kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och fönstertittarsjuka. Åderförfettning drabbar även dem som inte röker, men flera partiklar och gaser i tobaksröken påskyndar åderförfettningsprocessen.
Rökningen fördubblar även risken att drabbas av typ 2-diabetes.
Rökning och lungsjukdom
Varje år dör nästan 3 000 personer i Sverige i kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och nästan 3 600 avlider i lungcancer. Rökning är den största bakomliggande orsaken till båda dessa sjukdomar som fortfarande ökar, särskilt bland kvinnor. Historiska data talar dessutom för att de cigarretter som säljs i dag är farligare än tidigare och ökar risken för KOL och lungcancer.
Vid lungcancer har de cancerframkallande ämnena i tobaksröken påverkat lungcellernas arvsmassa så att de ändrar sitt naturliga celldelningsbeteende och växer till tumörer.
Tobaksröken irriterar luftvägarna och skapar en inflammation som ger ökad slembildning med hosta och upphostningar. Lungvävnaden angrips, vilket kan leda till att väggarna i lungblåsorna, alveolerna, bryts ner så att det bildas stora hålrum i lungorna. Tillståndet kallas emfysem och innebär att både syreupptagningen och lungkapaciteten blir kraftigt försämrad. Emfysem i kombination med inflammation i de små luftvägarna formar sjukdomsbilden vid KOL.
Den som har astma och röker riskerar att astmasjukdomen försämras. Rökande astmatiker svarar dessutom mycket sämre på behandling med kortison än de som inte röker.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om tobak.
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för global folkshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
Uppdaterat: 2022-01-12
Nästan var femte man i Sverige snusar dagligen. Bland kvinnor snusar 4 procent. Även snus innebär stora hälsorisker.
Snus består av mald, mörk, rök- eller lufttorkad tobak där smakämnen, salter och fukt tillsatts. Beroende på tillverkningsprocess får snuset olika surhetsgrad (pH-värde) vilket avgör hur mycket nikotin som snuset avger till kroppen. Upptaget av nikotin är det som avgör hur starkt beroendet av snus kan bli. Nikotinet tas upp av blodkärlen i munhålan och ger en omedelbar höjning av blodtryck och hjärtfrekvens. Samtidigt stressas ämnesomsättningen genom ökad insöndring av adrenalin och andra stresshormoner.
Ökad risk för hjärtinfarkt och diabetes typ 2
Det finns studier som visar att snus har en skadlig påverkan på blodkärlens innerväggar, något som är negativt för hjärt-kärlhälsan. Om man drabbas av en hjärtinfarkt ökar risken att dö under det närmaste året för den som fortsätter snusa jämfört med den som slutat. Den som snusar en dosa snus om dagen eller mer ökar riskan att drabbas av typ 2-diabetes med det dubbla eller mer.
Snus under graviditet
Enligt svenska studier är snusning hos gravida särskilt problematisk med bland annat risk för missfall, havandeskapsförgiftning, låg födelsevikt, missbildningar och andningsstörningar. Detta eftersom snusning under graviditet gör att barnet utsätts för lika höga halter nikotin som modern. Nikotinet i snus kan även föras över till barnet genom bröstmjölk.
Snus orsakar också förändringar på munslemhinnan och det kan även uppstå permanenta skador på tandköttet på de ställen där snuset vanligtvis placeras. Forskning ser också ett visst vetenskapligt stöd för ett samband mellan snusbruk och cancer i magen, lungorna, tjocktarmen och ändtarmen, viktuppgång, övervikt och fetma samt ogynnsamma kolesterolnivåer.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om tobak.
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för global folkshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
Uppdaterat: 2022-01-12
Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka. Den som har svårt att sluta på egen hand kan ta hjälp av läkemedel.
När du slutat röka börjar kroppen sitt återhämtningsarbete:
20 minuter efter att du fimpat för sista gången har blodtryck och puls gått ner på normal nivå och blodkärlen vidgas.
Efter åtta timmar minskar kolmonoxiden i blodet och syrehalten i blodet börjar återgå till den normala.
Efter ett dygn minskar risken för att drabbas av hjärtinfarkt.
Efter tre månader har blodcirkulationen och lungkapaciteten märkbart förbättrats och konditionen ökat med 15 procent. Kvinnors möjligheter att bli gravida har ökat avsevärt, liksom mäns förmåga att få erektion. Smak- och luktsinnet återvänder.
Efter sex månader har skadorna i blodkärlen börjat repareras och risken för blodpropp minskat.
Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats.
Efter fem år är risken att drabbas av stroke eller hjärtinfarkt nästan lika liten som hos en person som aldrig rökt. Risken för att utveckla cancer i struphuvudet, urinblåsan eller bukspottskörteln har minskat betydligt.
Efter tio år har risken för lungcancer sjunkit med två tredjedelar.
Efter 15 år är de sjukdomsrisker som följer rökningen nästan lika låga som för dem som aldrig har rökt.
Hur gör jag för att sluta röka?
Att själv vilja sluta röka är den bästa förutsättningen för att lyckas sluta permanent. Men beroendet av nikotinet är olika starkt hos olika individer och för alla räcker det inte med att vilja. Då kan man ta till olika strategier, men också ta hjälp av läkemedel.
Förbered dig mentalt genom att bestämma ett datum för rökstoppet och städa undan allt som har med rökning att göra.
Undvik inledningsvis platser och tillfällen som skapar mest röksug.
Ta dagliga promenader. De ger dig annat att tänka på än rökning och motverkar dessutom risken att gå upp i vikt.
Ta hjälp av receptfria läkemedel som nikotintuggummi, nikotinplåster eller sugtabletter. Personal på apoteken kan hjälpa till med att guida dig rätt.
Kontakta Sluta-Röka-Linjen 020-84 00 00 eller via slutarokalinjen.se. Även vårdcentralen eller företagshälsovården kan ge professionellt stöd.
Se upp för e-cigarretter
Så kallade e-cigarretter marknadsförs som ett rökavvänjningsmedel och framställs ofta som ofarliga. Så är inte fallet. Dels har forskning visat att användandet av e-cigarretter kan förleda unga till att börja röka tobak, dels har ny forskning visat att även e-cigarretterna har skadliga effekter. Bland annat har svensk forskning visat att inhalation från e-cigarretter har en omedelbar och negativ effekt på en typ av celler som reparerar kärlskador.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om tobak.
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för global folkshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
Uppdaterat: 2022-01-12
Tack vare den kunskap forskningen gett oss är i dag rökfria arbetsmiljöer mer regel än undantag och antalet helt rökfria arbetsplatser blir allt fler. Flera studier har visat att även prislappen har effekt och att höjt pris på tobak är den enskilt mest effektiva åtgärden mot rökning.
Medvetenheten om tobakens skadeverkningar är utbredd i samhället, både i Sverige och internationellt. Sverige ratificerade 2005 WHO:s Ramkonventionen om tobak (FCTC). I denna världens första hälsokonvention beskrivs vilka åtgärder som politiker och beslutsfattare ska vidta för att minimera tobaksbruket. Kunskapen är baserad på tidigare forskning.
Annan forskning pågår, exempelvis för att ta reda på varför vissa rökare drabbas av KOL och andra inte. Genom studier på molekylär nivå försöker forskarna även definiera undergrupper av KOL. Målet är att dels hitta markörer som kan hjälpa till att ställa rätt diagnos, dels att hitta mekanismerna bakom de olika undergrupperna, vilket kan leda till man lyckas utveckla mer effektiva läkemedel.
Att rökning är en av de stora riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är väl känt, men ännu saknas många pusselbitar för att fullt förstå hur och exakt vad som påverkar processen i kärlen. Genom forskning söks även svar på hur tobaksröken påverkar utvecklingen av en annan stor riskfaktor, nämligen metabolt syndrom – alltså kombinationen av högt blodtryck, blodfettsrubbning, bukfetma och typ 2-diabetes.
Ett helt nytt forskningsområde är de så kallade e-cigarretterna. De marknadsförs som rökavvänjningsmedel och framställs ofta som ofarliga. Forskning har dock visat att e-cigarretterna dels kan förleda unga till att börja röka tobak, dels har skadliga effekter i blodkärlen. Ny forskning har visat att även e-cigarretterna har skadliga effekter. Bland annat har svensk forskning visat att inhalation från e-cigarretter har en omedelbar och negativ effekt på en typ av celler som reparerar kärlskador.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om tobak.
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för global folkshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
Uppdaterat: 2022-01-12
Trots att kunskapen om tobakens skadeverkningar är utbredd använder 18 procent av Sveriges befolkning tobak varje dag. Snusandet har passerat rökningen och i dag snusar 12 procent av befolkningen dagligen medan 7 procent röker dagligen.
Ungefär vart 7:e dödsfall i Sverige är relaterat till tobak. Cirka 3 500 årliga dödsfall i hjärt-kärlsjukdom beräknas bero på rökning. Samtidigt avlider varje år nästan 3 000 personer i kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och nästan 3 600 avlider i lungcancer. Cirka 2 300 av dödsfallen i KOL och 2 900 av dödsfallen i lungcancer beräknas bero på rökning.
Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om tobak.
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för global folkshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
Uppdaterat: 2022-01-12
E-ångan påverkar lungorna.
Svensk forskning visar att effekterna av inandning av ”e-ånga” liknar det som händer vid rökning: luftvägsobstruktion, inflammation, förhöjd puls, högre blodtryck och styvare kärl. De långsiktiga effekterna på hälsan är dock fortfarande oklara.
Läs mer från sidan 7 i Hjärt-Lungfondens Lungrapport 2019