Den allra största delen av de drabbade, närmare 90 procent, skattar sin hälsa och livskvalitet som god efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Dock finns stora individuella skillnader som visar allvarligare problem med oro och depression hos vissa överlevare.
Tankar behöver bearbetas
Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, eller ha en anhörig som drabbas, är en omvälvande och traumatisk upplevelse. Även om allt gått bra och man klarat sig utan neurologiska skador, har livet i allmänhet förändrats på ett påtagligt sätt. Man har ofta en minneslucka för tiden då hjärtstoppet inträffade, man minns inte vad som hänt och upplever en vilsenhet.
Trots att de flesta drabbade och anhöriga är glada över att man överlevt, är det många svåra tankar som behöver bearbetas. ”Varför hände detta mig?”, ”Varför överlevde just jag?”, ”Hur kommer livet att se ut framöver?”, ”Drabbas jag igen?”. Man drabbas av en existentiell oro, rädsla och osäkerhet. En del reagerar med isolering och passivitet, kanske går de in i en depression. Vissa drabbas av dödsångest.
Skattar sin livskvalitet högt
För de allra flesta är detta dock en övergående fas. Det finns studier av överlevare avseende livskvalitet som visar att de flesta efter hand återupptar sina tidigare aktiviteter och skattar sin livskvalitet lika högt som före hjärtstoppet. De som fått en ICD (implanterbar defibrillator) eller pacemaker börjar så småningom se den som en del av kroppen.
Stöd från vården
För omgivningen och vården är det viktigt att under den svåra fasen bemöta den drabbade med förståelse och försöka stärka känslan av sammanhang för att motverka vilsenheten. Det är också viktigt att vården erbjuder information, stöd och hjälp på samma sätt som man gör med personer som drabbats av andra hjärnskador.
Svenska HLR-rådet har sammanställt ett antal enkla råd och tips tillsammans med kunskap och erfarenheter samt svenska riktlinjer för uppföljning efter plötsligt hjärtstopp. Dessa råd och riktlinjer kan laddas ned på HLR-rådets hemsida.
Rökstopp
Den som drabbats av plötsligt hjärtstopp bör se över sina levnadsvanor och riskfaktorer för att på bästa sätt minimera risken att drabbas på nytt. Det första och viktigaste steget för den som är rökare är att sluta röka. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom.
Mekanismerna för detta är ej fullt kända men en förklaring är att substanser i röken verkar kärlsammandragande och därmed ökar risken för blodpropp. I röken finns även ämnen som tar syrets plats, vilket innebär att blodet blir sämre syresatt än om man inte röker.
Den som behöver hjälp med att sluta röka kan få råd och stöd i sluta röka-grupper på vårdcentralerna. Hjälp finns även på Sluta-röka-linjen.
Regelbunden motion
Den måttliga, regelbundna motionen påverkar kroppens kärl i positiv riktning och är viktig för alla, oavsett om man drabbats av ett hjärtstopp eller ej. Åderförfettning förvärras med stigande ålder för alla människor, och adderar man en befintlig hjärtsjukdom så ökar risken för att ett hjärtstopp skall inträffa ytterligare.
Samtidigt handlar det om att finna en balans. Vid vissa hjärtsjukdomar är det lämpligt att avstå från väldigt hård träning och tävlingsaktiviteter. Har man en hjärtdiagnos bör man diskutera med sin läkare i vilken utsträckning man kan träna och på vilken nivå.
Fysisk aktivitet gör skillnad
Fysisk inaktivitet är en riskfaktor väl så stor som rökning. All fysisk aktivitet, även ytterst måttlig, har visat sig vara bättre än ingen aktivitet. Att vara fysiskt aktiv innebär att man exempelvis tar promenader i minst 30 minuter minst fem gånger i veckan eller joggar minst 20 minuter minst tre gånger i veckan.
Bra exempel på fysisk aktivitet är stavgång, cykling, simning, gympa, vattengympa, skidåkning och skridskoåkning. Dans och bollspel är andra exempel på lämpliga aktiviteter.
Träna inte vid infektion
I Sverige rekommenderar man alla som idrottar och motionerar att inte träna med feber, förkylning eller någon annan infektion i kroppen. Man ska också vara uppmärksam på symtom som hjärtklappning, bröstsmärtor, andfåddhet, svimningstendenser och oförklarlig trötthet vid ansträngning. Förutom ärftliga hjärtsjukdomar så ligger hjärtmuskelinflammation bakom flera av de uppmärksammade idrottsrelaterade dödsfallen i Sverige.
Negativ stress
Långvarig stress som i förlängningen inte leder till att vi presterar mer innebär ofta negativa konsekvenser för kroppen. Stresstillståndet hjälper oss inte att bli effektivare utan vi blir tvärtom lidande. Man talar då om negativ stress. Negativ och långvarig stress drabbar ofta personer som har en för stor arbetsbelastning, som inte kan påverka sin situation eller som känner att de inte kan hantera de krav som ställs i vardagen.
Vi hanterar stress olika
Negativ stress kan påverka hjärtat. Mekanismen bakom denna påverkan är oklar. Vid stress ökar nivåerna av flera olika stresshormoner i blodet. Förhöjda nivåer av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin gör att vi andas snabbare, att hjärtat klappar snabbare och blodtrycket stiger. Kortisol är ett annat stresshormon som i regel utsöndras i ökad omfattning efter långvarig stress. Detta gör att vi bland annat blir utmattade, att blodtrycket stiger och att risken för diabetes och andra hjärt-kärlsjukdomar ökar. Varför vissa klarar att hantera negativ stress bättre än andra är inte fullständigt klarlagt.
Promenader och annan motion kan verka avstressande. Längre kontinuerliga rörelser kan göra att kroppen producerar mer endorfiner, som är kroppens eget ”lyckohormon” och kan ge ett ökat välbefinnande.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Plötsligt hjärtstopp
Vetenskapligt ansvarig: Jacob Hollenberg, professor och överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet
Uppdaterat: 2023-03-30
Redaktör: Birgit Erikssom, Hjärt-Lungfonden
Hjärt-LungPodden - avsnitt 2
I avsnittet berättar Elin, en f.d. allsvensk fotbollsspelare, om när hjärtat utan förvarning stannade. Plötsligt hjärtstopp orsakas av elektriskt kaos i hjärtmuskeln. En av landets främsta forskare inom området ger sin bild av det livshotande tillståndet.
Lyssna på avsnittet