Vår älskade ängel - Kevin.

Vår älskade Kevin, en riktigt kämpe.

Kevin föddes med ett svårt hjärtfel, totalt anomalt mynnande lungvenor, men vi skulle komma hem som vanligt ca 10-15 dagar efter operation. Men vi kom aldrig hem. Det uppstod mer och mer komplikationer. Det som lurade oss helt, var att Kevin var lika glad som vanligt och krävde sina rutiner. Mangopure, morgongympa, sitta i stolen/famnen, sin Weijne kompis och 100% uppmärksamhet. Han var otoligt envis, fick alltid som han ville, när han sov trippade alla på tå. Han kunde ha ett otroligt humör! Vi som föräldrar är så otroligt tacksamma för att vi fick vara Kevins föräldrar. I Lund, sa en klok kvinna: Sjuka barn väljer sina föräldrar, de behöver allt och det är inte alla som klarar av att vara i den otroligt svåra & hemska situationen. Det är så vi försöker se det: Kevin valde oss, vi gav honom allt, var med honom jämt och vek oss aldrig från hans sida. Vi fick höra från alla läkare, att det är omöjligt att han är så pigg och glad, han förbryllade alla. Det var Kevin! Envis, stark, flörtig, älskad och han gjorde alltid som han själv ville och tyckte.

"Var inte ledsen lilla mamma jag var tvungen att gå.

Den dagen hände och då orkade inte mitt hjärta slå.

Älskade pappa mitt liv blev så kort. Ta hand om varandra när jag flyger bort.

Jag vet att Ni gråter och det finns ingen tröst. Men lyssna till era hjärtan och Ni kan höra min röst.

Jag finns inte bland er men jag finns ändå.

Jag hör era böner och älskar er så."