Till minne av Alex Bøje

Sommaren 2018.

Efter två år i Bryssel skulle vi flytta hem till Sverige igen. Det stora flyttlasset lämnade Bryssel och ankom till Limhamn. Lättade att äntligen vara på plats startade vi sommaren och semestern på en gång. Packa upp kunde vi ju göra senare….

Efter en fin sommarvecka i Sverige ger sig Alex ut på en löptur morgonen den 27 juli. Vi andra äter en livad frukost hemma men efter en stund börjar jag undra var Alex tagit vägen. Jag ringer Alex telefon och läkaren på akuten i Malmö svarar. Alex hade fått ett hjärtstopp. Han beordrar mig att åka till Lund för Alex skulle transporteras dit. Jag packar lite kläder till honom och tänker att vi nog kommer skratta lite över den dåliga tajmingen. Vi är ju mitt i flyttkaos och barnen har sommarlov…. Men han var nedsövd när jag kom till sjukhuset.

Alex blir flyttad till intensiven i Lund och vi vakar. Vänner, familj och kollegor kommer och avlöser varandra. Vi gråter, skrattar över tokiga minnen och är vid Alex sida. Dricker kaffe i väntrummet medan någon annan vilar på soffa. Han blir varsamt omhändertagen av personalen på sjukhuset. Dom är där för Alex. Dom är där för oss! Dagarna går. Det blir en lång väntan på att Alex skall vakna…. Men han vaknar aldrig igen.

Många undersökningar senare står det klart att han fått för stora hjärnskador för att få ett värdigt liv och all livsuppehållande hjälp stängs av. Några dagar senare, den 11 augusti tar han sitt sista andetag.

Alex blev 43år.

Man hittade aldrig en orsak till varför Alex fick sitt hjärtstopp.

Alex´s barndomsvän Michael Toxvaerd ville hedra Alex. Sista gången dom träffades sprang dom en löptur tillsammans i ett fantastiskt vinterlandskap i Schweiz och det faktum att Alex hjärta slutade slå när han var ute och sprang, stod det klart för Michael att han skulle genomföra ett ultalopp och samtidigt samla in pengar. Detta klarade han galant i juni 2019 och insamlingen slutade på 30 000 SEK. Det är startbeloppet på denna insamling till Hjärt och lungfonden. Jag fortsätter denna insamling tillsamman med mina och Alex barn. För att visa att vi kan hjälpas åt och göra vårt bästa för att bidrag till forskningen. Vi vill ju att så få som möjligt skall behöva vara med om det vi just upplevt.

Detta är till minne av vår älskade Alex Bøje ❤️

Annelie

Nelia, Minna och Nicolas