Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har nästan hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.
De allra flesta människor vet inte om att de har för högt blodtryck eftersom det ofta inte ger några symptom. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.
Symtomen på högt blodtryck är vanligtvis lindriga och det är inte förrän man verkligen har fått det höga blodtrycket konstaterat och lyckats sänka det som man kan sätta fingret på varför man varit så trött eller lidit av huvudvärk.
Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symptom, till exempel kraftig trötthet, illamående svår huvudvärk och andnöd. Tillståndet kallas malign hypertoni och är ett livshotande tillstånd som är mycket ovanligt.
Blodtrycksmätning
Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. Först anges övertrycket och därefter anges undertrycket, till exempel 125/80 mmHg som är ett normalt tryck i vilotillstånd hos en medelålders frisk vuxen person. Man säger att blodtrycket är 125 över 80.
Vid blodtrycksmätning används ett traditionellt stetoskop och en blodtrycksmanschett försedd med en mätare. Manschetten sätts runt överarmen och pumpas därefter upp med så mycket luft att den klämmer till om armen och hindrar blodet från att passera. När luften i manschetten långsamt släpps ut och blodet börjar strömma till hörs det första pulsslaget i stetoskopet. På mätaren kan man då avläsa det övre trycket. När blodet strömmar helt fritt så att pulsslagen inte längre hörs kan det undre trycket avläsas. Numera finns det även automatiska blodtrycksmätare.
Trycket varierar
Blodtrycket varierar under dygnet av både fysiska och psykiska orsaker. Det är högre när man är fysiskt aktiv och musklerna behöver mer blod, eller i stressituationer då hjärtat pumpar hastigare. Blodtrycket är lägre när man slappnar av och vilar och i regel lägst på natten när man sover. Blodtrycket varierar från individ till individ och i olika åldrar, ju äldre vi blir desto högre blir blodtrycket. Blodtrycket kan dessutom variera med årstiden. På sommaren och i varma klimat är det lägre.
Lågt blodtryck
Det finns ingen enhetlig norm för vad som ska kallas lågt blodtryck. Ofta talar man om lågt blodtryck när det systoliska, övre, trycket hos en vuxen person är 100 mmHg eller lägre. Lågt blodtryck ger sällan några symptom och behöver då inte behandlas.
Lär dig mer om blodtrycket i Blodtrycksskolan
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om blodtrycket.
Vetenskapligt ansvarig: Peter M Nilsson, senior professor/expert, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Malmö.
Uppdaterat: 2024-04-13
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat.
Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska blodtrycket.
Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. Först anges övertrycket och därefter anges undertrycket, till exempel 125/80 mmHg som är ett normalt tryck i vilotillstånd hos en medelålders frisk vuxen person. Man säger att blodtrycket är 125 över 80.Högt blodtryck (hypertoni)
Förhöjt blodtryck brukar definieras enligt följande:
Mild hypertoni: 140–159/90–99 mmHg
Måttlig hypertoni: 160–179/100–109 mmHg
Kraftig hypertoni: >180/>110 mmHg
Isolerad systolisk hypertoni: >140/<90 mmHg
Två typer, primär och sekundär hypertoni
Primär hypertoni
Primär hypertoni innebär att man inte kan hitta någon orsak till det förhöjda blodtrycket. Omkring 95 procent av alla fall av förhöjt blodtryck räknas som primär hypertoni. Primär hypertoni smyger sig på och ger vanligen inga symptom förrän efter lång tid. Ofta upptäcks det förhöjda trycket vid en hälsokontroll.
Sekundär hypertoni
I ungefär 5 procent av fallen är det höga blodtrycket ett symptom på andra sjukdomar. Formen kallas sekundär hypertoni. Det kan exempelvis handla om hormonrubbningar eller sjukdom i njurarna, men ibland även överkonsumtion av lakrits hos känsliga individer. Vissa läkemedel, exempelvis kortison eller p-piller kan orsaka sekundär hypertoni och när unga människor har högt blodtryck finns det ofta anledning att misstänka sekundär hypertoni.
Isolerad systolisk hypertoni
I den västerländska kulturen är det vanligt att blodtrycket ökar med stigande ålder. Den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre kallas isolerad systolisk blodtrycksförhöjning. Det innebär att det övre trycket är högre än 140 mmHg medan det lägre är normalt, det vill säga under 90. För att minska risken för komplikationer är det viktigt att behandla det höga blodtrycket.
Lär dig mer om blodtrycket i Blodtrycksskolan – Så kan du påverka ditt blodtryck.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om blodtrycket.
Vetenskapligt ansvarig: Peter M Nilsson, senior professor/expert, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Malmö.
Uppdaterat: 2024-04-13
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Vissa riskfaktorer för att få högt blodtryck kan man inte påverka, men med livsstilsomläggningar går det att påverka blodtrycket i positiv riktning.
Dessa riskfaktorer går inte att påverka:
Ärftliga anlag för högt blodtryck
Ålder
Manligt kön
Andra riskfaktorer går att påverka:
Typ 2-diabetes
Övervikt/fetma
Negativ stress
Stillasittande livsstil
Fet och saltrik kost
För högt lakritsintag
Rökning och snusning
Hög alkoholkonsumtion
Alla ovanstående riskfaktorer ökar risken för högt blodtryck. Ju fler riskfaktorer man har, desto högre blir risken för högt blodtryck, som när det är obehandlat kan leda till skador i kärl och hjärta, men även i njurar och hjärna.
Riskgrupper för högt blodtryck
Det finns några grupper som löper förhöjd risk att utveckla hypertoni och som har extra stor anledning att hålla koll på sitt tryck och, om nödvändigt, sänka det.
Diabetes
Högt blodtryck och typ 2-diabetes är vanliga sjukdomar i Sverige. Förekommer båda tillstånden samtidigt ökar risken för sjukdom och tidig död avsevärt.
Högt blodtryck uppträder ofta tillsammans med typ 2-diabetes och även tillsammans med förhöjda blodfetter, övervikt och äggvita i urinen (förhöjd andel av albumin i det utsöndrade proteinet i urinen). Var och en för sig utgör dessa tillstånd riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.P-piller
Blodtrycket kan öka något vid användning av så kallade kombinerade p-piller, som består av könshormonerna östrogen och gestagen. Om man får markant förhöjt blodtryck under användandet är det viktigt att man slutar med p-pillren. När man slutar normaliseras blodtrycket.
Graviditet
Kvinnor som får högt blodtryck under graviditeten löper en fyra gånger så stor risk att få hypertoni tio år senare i livet. Bakomliggande orsaker till graviditetshypertoni är sannolikt en viss ärftlighet men risken ökar också om den blivande mamman är äldre, överviktig och gravid med tvillingar eller fler barn. Ibland är det höga blodtrycket en del av så kallad havandeskapsförgiftning (pre-eklampsi) med ökad äggviteutsöndring i urin och svullnad i kroppen. Då måste ofta tidig förlossning användas som behandling, även kejsarsnitt.
När kvinnan är förlöst normaliseras blodtrycket, men ibland kan det ta upp emot ett halvt år och behandling måste ges under tiden. De som hör till den här gruppen bör kontrollera sitt blodtryck åtminstone vartannat år i förebyggande syfte.
Lär dig mer om blodtryck i Blodtrycksskolan
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om blodtrycket.
Vetenskapligt ansvarig: Peter M Nilsson, senior professor/expert, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Malmö.
Uppdaterat: 2024-04-13
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Det viktigaste målet för blodtrycksbehandling är att förhindra sjukdomskomplikationer som kranskärlssjukdom, stroke och övrig hjärt-kärlsjukdom, men även njursjukdom och vissa former av demens. Grunden för behandling är livsstilsförändringar som kan kombineras med läkemedelsbehandling.
Ändring av kost och fysisk aktivitet
I alla moderna riktlinjer är basen först och främst livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Behandlingen är alltid individuellt anpassad och ett delmål är att blodtrycket normaliseras. Man försöker också bedöma hur stor den sammantagna risken för komplikationer är innan man bestämmer vilken typ av läkemedel som eventuellt ska ges.
Vid behandling är målet som regel att blodtrycket hamnar lägre än 140/90 mmHg. Personer som har hög risk, till exempel diabetes och, eller, en njursjukdom bör ofta ha ett blodtryck som understiger 130/80 mmHg, om detta tolereras.Livsstilsförändring vid högt blodtryck
Riskfaktorerna för högt blodtryck är ärftliga anlag, hög ålder och manligt kön – faktorer som inte går att påverka – samt typ 2-diabetes, kraftig övervikt, negativ stress, stillasittande livsstil, fet och saltrik kost, rökning, snusning och hög alkoholkonsumtion – faktorer som samtliga går att påverka. Ju fler riskfaktorer man har desto högre är risken för hypertoni.
Ibland kan man komma till rätta med ett lätt förhöjt blodtryck utan läkemedel genom att införa olika livsstilsförändringar. Även om det inte är säkert att förändringarna påverkar själva blodtrycket kan åtgärderna bidra till att andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar minskar.Bland de viktigaste åtgärderna räknas
fysisk aktivitet
viktkontroll, viktstabilitet
reduktion av saltintag
mindre mängder alkohol om alkoholkonsumtionen är för hög
hantering av negativ stress
rök- och snusstopp.
För att få effekter på hälsan räcker det med att man motionerar minst en halvtimme om dagen samt väljer saltsnål och sund kost med mycket grönsaker och frukt och en fettbalanserad kost, med mindre mängd mättat fett. Den som röker bör fimpa för gott och den som dricker stora mängder alkohol bör dra ner på konsumtionen till måttliga mängder. För många med övervikt eller fetma kan viktstabilitet vara en mer hållbar målsättning än viktminskning (bantning).
Läkemedelsbehandling vid högt blodtryck
Vid blodtryckssänkande behandling hos människor med högt blodtryck räknar man med att risken för stroke minskar med ungefär en tredjedel och att risken för hjärtinfarkt minskar med drygt en tiondel. Medicinerna sänker bara blodtrycket så länge man tar dem och behandlingen är oftast livslång.
Även när man medicinerar mot högt blodtryck ska man genomföra livsstilsförändringar eftersom de kan förstärka den blodtryckssänkande effekten och minska eventuella biverkningar av läkemedelsbehandlingen. Sköter man medicineringen och håller fast vid sina livsstilsförändringar kan det på sikt innebära att man stegvis kan minska sin medicinering.
Olika grupper av läkemedel
Det finns flera olika grupper av blodtryckssänkande läkemedel. De som vanligen används i Sverige ger en likartad sänkning av blodtrycket, i genomsnitt cirka 10/5 mmHg, när läkemedlen används separat. Läkemedlens effekt varierar från person till person. För att sänka blodtrycket tillräckligt är det ofta nödvändigt att testa sig fram. Det kan betyda att man byter läkemedel eller att man behöver kombinera två, tre eller till och med fyra olika mediciner i låga doser. Numera startar ofta behandlingen med fasta läkemedelskombinationer för ökad effekt.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om blodtrycket.
Vetenskapligt ansvarig: Peter M Nilsson, senior professor/expert, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Malmö.
Uppdaterat: 2024-04-13
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Forskningen kring hypertoni sker på flera områden, bland annat med målet att ta fram skräddarsydda behandlingar.
Läkemedelsbehandling
Ett måttligt förhöjt blodtryck betecknas inte som en sjukdom utan som en riskfaktor. Om det höga blodtrycket har börjat ge en mätbar påverkan på hjärta, hjärna eller njurar brukar det betecknas som en sjukdom. I dag strävar forskare efter att hitta behandlingar som kan ges innan tillståndet betecknas ”sjukdom”. En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten. Förhoppningsvis kan den genetiska forskningen på området ge framtida kunskap.
Nyttoeffekten av blodtryckssänkning
Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket till så låga nivåer som möjligt, ”the lower, the better”, men senare forskning visar att detta inte är optimalt. Flera studier har noterat att nyttoeffekten av blodtryckssänkningen avtar drastiskt under ett systoliskt tryck på 130 mmHg. Inom den internationella blodtrycksforskningen är man därför överens om att det systoliska trycket bör sänkas till en nivå under 140, men inte under 120 mmHg. Bakgrunden tros vara att en etablerad åderförfettningssjukdom i kranskärlen gör att blodet måste ha ett visst tryck för att kunna ta sig förbi förträngningarna. Forskarna betonar dock att det fortfarande är underbehandling av högt blodtryck som utgör det stora problemet för folkhälsan och individen.
Genetisk forskning om blodtryck
Förhoppningen med den genetiska forskningen är att man på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för hypertoni och dess komplikationer för att på så sätt förebygga både hypertoni och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket med syftet att kunna designa nya läkemedel och andra nya behandlingsmetoder riktade mot grundläggande sjukdomsmekanismer.
Än är vi inte där, men forskningen har kommit en bit på väg och i dag vet man att det finns en viss genetisk bakgrund till högt blodtryck. Ungefär hälften av dem som drabbas av högt blodtryck har hypertoni i släkten.
Riktad behandling
Det finns även vissa gener som påverkar saltupptaget i njurarna och man har hittat flera biologiska markörer som skulle kunna sålla fram de mest saltkänsliga personerna. I framtiden hoppas man kunna utveckla ett enkelt blodprov som ger svar på om man är saltkänslig för att på så sätt kunna förebygga högt blodtryck genom riktad behandling.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om blodtrycket.
Vetenskapligt ansvarig: Peter M Nilsson, senior professor/expert, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Malmö.
Uppdaterat: 2024-04-13
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
