Camilla fick brustet hjärta
Under många år satsade Camilla Åkerman all energi på arbetet, de många sidoprojekten och familjen. Men en obearbetad sorg tog en dag ut sin rätt. För fem år sedan drabbades hon av takotsubo, brustet hjärta.
Kvinnor drabbas av samma hjärt-kärlsjukdomar som män, till exempel hjärtinfarkt, hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar, kärlkramp och stroke. Vissa hjärtsjukdomar är till och med vanligare bland kvinnor, till exempel takotsubo, som ibland benämns ”brustet hjärta”, och så kallade tysta infarkter.
Kvinnor drabbas av samma hjärt-kärlsjukdomar som män men i genomsnitt tio år senare.
Olika sjukdomsbilder mellan kvinnor och män
Vid vissa hjärtsjukdomar uppvisar män och kvinnor delvis olika sjukdomsbilder. Den form av hjärtsvikt, där hjärtats pumpförmåga är bevarad men det uppträder störningar i hjärtats fyllnadsfas, är exempelvis vanligare hos kvinnor och äldre. Behovet av forskning kring hur den här typen av hjärtsvikt bör behandlas är mycket stort.
En hjärtrytmrubbning som är vanligare hos kvinnor än hos män är AVNRT, eller AV-nodal återkopplingstakykardi. Tillståndet innebär en ökad risk för hjärtrusning och anfallen kommer plötsligt och försvinner lika spontant.
Hjärtinfarkt drabbar kvinnor och män i lika stor utsträckning, men kvinnor insjuknar i allmänhet cirka tio år senare i livet än män. Man tror att östrogenet kan ha en skyddande effekt för kvinnor före menopausen.
Kvinnor har smalare kranskärl
I förhållande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på en plats. Kvinnor och män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärtmekanismerna. Det finns också skillnader i systemet för blodets koagulering.
Lika allvarlig sjukdom hos kvinnor
Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt mindre ofta relatera symtomen till hjärtsjukdom och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor som män.
Eftersom kvinnor i genomsnitt är äldre än män när de insjuknar i hjärtinfarkt har de ofta fler riskfaktorer i form av högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt.
Symtom på hjärtinfarkt hos kvinnor
Plötslig sprängande smärta i bröstet som strålar ut i armen och ryggen..
Andningssvårigheter, illamående, svettningar
Ihållande extrem trötthet.
Tyst infarkt ger vaga symptom som andnöd och stark trötthet.
Huvudsymtomet för hjärtinfarkt, den sprängande smärtan mitt i bröstet, är densamma för kvinnor som för män. Ofta strålar smärtorna ut i vänster arm, men de kan även stråla ut i båda armarna, händerna, halsen, underkäken, magen och ryggen.
Man kan uppleva plötsliga andningssvårigheter med eller utan smärta. Svimning, kallsvettningar, illamående eller yrsel, ofta kopplat med smärta eller tryck i bröstet, är vanligt. Smärtan kan vara i flera timmar. Extrem trötthet under flera veckor kan förebåda hjärtinfarkt, framförallt hos kvinnor. Tyst infarkt ger inte typiska besvär och upptäcks ofta långt efteråt, till exempel vid hälsoundersökningar med EKG. Tysta infarkter är vanligare hos kvinnor.
Hjärtinfarkt med rena kärl
De allra flesta hjärtinfarkter beror på att inlagrat plack i väggen i ett kranskärl spricker, varvid kroppen svarar med att bilda en blodpropp som kan täppa till kranskärlet och orsaka syrebrist i hjärtmuskeln.
Men, upp till tio procent av alla hjärtinfarktpatienter har inte några större förträngningar i kranskärlen. De drabbade är företrädesvis kvinnor och fenomenet har fått namnet MINOCA, som står för Myocardial Infarction with Non-Obstructive Coronary Arteries, eller hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar. Kunskapsläget kring MINOCA är mycket bristfälligt och behovet av forskning stort.
Brustet hjärta – takotsubo
Takotsubokardiomyopati, även kallat stressinducerad kardiomyopati eller ”brustet hjärta” är en speciell form av hjärtmuskelsjukdom som ofta orsakas av en stark stressreaktion. En del av vänsterkammaren försvagas plötsligt, vilket leder till akut hjärtsvikt. Symtomen kan likna de vid hjärtinfarkt med plötslig bröstsmärta, andfåddhet, svettningar och illamående. Syndromet är övergående och hjärtat brukar återfå sin pumpförmåga inom 3-6 månader.
Till skillnad från vid en typisk hjärtinfarkt hittar man vid kranskärlsröntgen inga kranskärlsförändringar – kärlen brukar vara ”rena”.
Spontan kranskärlsdissektion
Spontan kranskärlsdissektion (SCAD) drabbar hundratals svenskar varje år varav cirka tre fjärdedelar är kvinnor och är en mindre känd orsak till hjärtinfarkt, hjärtrytmrubbningar eller plötslig död. Sjukdomen innebär att en spricka uppstår i kranskärlsväggens innersta lager vilket kan leda till att blodflödet i kranskärlet blockeras. Man misstänker att det i många fall inte upptäcks att en hjärtinfarkt orsakats av SCAD. Konsekvenserna av utvecklad SCAD med efterföljande hjärtinfarkt kan vara allvarliga, de drabbade kan till exempel utveckla hjärtsvikt eller till och med dö. Det är oftast kvinnor mitt i livet som drabbas av SCAD. Orsaken till att man får SCAD är okänd, men det är verkar som att det är vanligare bland dem som också lider av sjukdomen fibromuskulär dysplasi (FMD) och också bland gravida.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Linda Mellbin, docent i kardiologi, överläkare och patientflödeschef kranskärlssjukdom, Tema Hjärta och Kärl, Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterat: 2024-09-10
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning av hjärtsvikt, men hos kvinnor kan sjukdomen i vissa fall vara extra svår att upptäcka och behandla.
Drabbas senare i livet
Kvinnor drabbas ofta senare i livet och av hjärtsvikt med bibehållen pumpförmåga men försvårad fyllnad – det lilla stela hjärtats svikt. Det betyder att hjärtats fyllnad är försvårad på grund av minskad eftergivlighet medan pumpförmågan och hjärtats storlek är normal.
Det är generellt sett ett mindre känt tillstånd där forskare nu med stöd av Hjärt-Lungfonden letar efter nya behandlingsformer.
Hjärtmuskeln stelnar till följd av högt blodtryck, diabetes eller hög ålder. Denna typ av hjärtsvikt drabbar framför allt äldre och kvinnor och de drabbade är ofta multisjuka och lider av högt blodtryck, diabetes och förmaksflimmer.
Biverkning av strålbehandling
Kvinnor som genomgått bröstcancerbehandling kan drabbas av hjärtsvikt som en biverkning av strålbehandling eller cellgifter. Här sker också en intensiv forskning för att förebygga att detta sker, samt att behandla hjärtsvikt om den uppstår.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtsvikt
Vetenskapligt ansvarig: Cecilia Linde, professor och överläkare vid Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterad: 2024-10-02
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Könsrelaterade skillnader i hjärtats elektriska funktion
Kvinnor har något högre hjärtfrekvens i vila än män. Det finns också många andra könsrelaterade skillnader i hjärtats normala elektriska funktion som framkommer vid noggranna undersökningar. En del av dessa skillnader är kopplade till könshormoner. Troligen beror vissa skillnader på att kvinnor i allmänhet har mindre kroppsstorlek och därmed mindre hjärtan.
Långt QT-syndrom
Den mest kända skillnaden mellan kvinnor och män är längre så kallat QT-intervall på vanligt EKG hos kvinnor. Detta innebär att den elektriska återhämtningsfasen är längre hos kvinnor, särskilt i fertil ålder. Detta kan i sin tur kopplas till en högre risk för komplikationer (kammarrusning) vid medfött långt QT-syndrom (LQTS) hos fertila kvinnor och även i perioden efter förlossning. Även vid förvärvat LQTS på grund av vissa läkemedel, kaliumbrist, långsam puls och hjärtsvikt löper kvinnor en högre risk för allvarlig hjärtrytmrubbning.
Uppkommer med stigande ålder
Sjukliga rubbningar i hjärtrytmen (arytmier) uppkommer emellertid vanligtvis med stigande ålder hos både kvinnor och män och är ofta tecken på underliggande hjärt-kärlsjukdom. I förmaken sker vid ökad ålder ärromvandling och inlagring av svårlösliga äggviteämnen som kan leda till rubbningar i sinusknutans funktion och till förmaksflimmer.
Den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning är förmaksflimmer. I varje tioårig åldersgrupp från 50 år och uppåt är förmaksflimmer mindre vanligt hos kvinnor än hos män, men eftersom kvinnor generellt sett blir äldre så är det fler kvinnor med förmaksflimmer i de högsta åldersskikten.
Kranskärlssjukdom och risk för kammararytmier debuterar senare hos kvinnor
Hos äldre personer uppstår rytmrubbningar i kamrarna oftast på grund av kranskärlssjukdom till följd av åderförfettning och förkalkning i kranskärlen. Det i sin tur orsakar förträngningar och syrebrist i hjärtat och en försvagad hjärtmuskel eller infarkt. Kranskärlssjukdom debuterar vanligen cirka tio år senare hos kvinnor än hos män. Plötsliga dödsfall i samband med kranskärlssjukdom är mycket mindre vanligt hos kvinnor än hos män och det gäller även kammartakykardier.
Paroxysmala förmakstakykardier (PSVT)
Denna rubrik innefattar regelbundna hjärtklappningsattacker som startar och slutar plötsligt. De förekommer hos uppskattningsvis ½ till 1 procent av befolkningen. Symptomen debuterar vanligen tidigt under livet men kan också börja efter 50 årsåldern Vanligast är AV-nodal återkopplingstakykardi eller AVNRT samt olika varianter av WPW-syndrom och utgör tillsammans cirka 90-95% av alla PSVT. En tredje och mindre vanlig typ av PSVT kallas fokal förmakstakykardi. Attackerna startar p.g.a. ett extraslag men alla extraslag startar inte attacker; de måste inträffa i ett kritiskt tidsfönster.. Medan AVNRT är vanligare hos flickor/kvinnor är WPW-varianter vanligare hos pojkar/män. AVNRT är en förvärvad hjärtrytmrubbning som beror på alternativa ledningsvägar i och omkring AV-knutan; ingen ärftlighet är känd. WPW däremot beror på en medfödd elektrisk extrabana mellan förmak och kammare; en ytterst lite andel av dessa är ärftlig. WPW kan ställa till problem redan i fosterlivet. De flesta patienter med AVNRT och WPW (cirka 95 procent) som kommer för ablationsbehandling är i övrigt helt hjärtfriska. Cirka 95 procent av alla med AVNRT eller WPW kan botas med ablationsbehandling.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtrytmrubbningar
Vetenskapligt ansvarig: Lennart Bergfeldt, seniorforskare/professor, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt överläkare verksamhet kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Uppdaterat: 2022-01-24
Det första tecknet på kranskärlssjukdom hos kvinnor är vanligen kärlkramp, hos män är det första tecknet i många fall hjärtinfarkt.
Kan skilja sig från symtomen hos män
Hos kvinnor kan symtomen på kärlkramp skilja sig något från symtomen hos män, vilket kan leda till en viss fördröjning med att söka hjälp. Smärta i bröstet är ett vanligt symtom vid kärlkramp, men behöver inte vara det enda symtomet. Kvinnor kan också i högre grad än män uppleva illamående, andfåddhet och smärta i buken i stället för tryckkänsla i bröstkorgen.
Man skiljer mellan stabil och instabil kärlkramp. Stabil kärlkramp är när en bestående förträngning i ett av hjärtats kranskärl gör det svårt för blodet att rinna fritt. Vid ansträngande situationer får hjärtat därmed för lite syre, vilket ger övergående smärta i bröstet. Vid instabil kärlkramp blir smärtan plötsligt svårare eller också utlöses den vid mindre ansträngning än tidigare, eller till och med i vila.
Stabil kärlkramp
När pulsen ökar vid stress eller ansträngning, till exempel när man går uppför en trappa, ökar hjärtats behov av syre. Vid stabil kärlkramp kan det vara svårt för hjärtat att få tillräckligt med syrerikt blod i sådana ansträngande situationer, vilket leder till bröstsmärta. Besvären utlöses särskilt utomhus i kallt och/eller blåsigt väder eller då det är väldigt varmt. Fysisk ansträngning efter en måltid kan också utlösa symtom.
Även om problemet brukar gå över efter en kort stunds vila kan stabil kärlkramp på detta sätt innebära ett betydande funktionshinder.
Instabil kärlkramp
Instabil kärlkramp karaktäriseras av att symtomen plötsligt förändras. Det kan vara att smärtan blir svårare eller att den börjar utlösas vid mindre ansträngning än tidigare eller till och med i vila. Att drabbas av instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kan vara ett förstadium till hjärtinfarkt.
Blodpropp grundorsaken
Grundorsaken till instabil kärlkramp och hjärtinfarkt är likartad, det vill säga en blodpropp. Vid instabil kärlkramp täpps emellertid inte kranskärlet till lika länge och lika mycket som vid en hjärtinfarkt och syrebristen blir därför kortvarig. Även om denna syrebrist är allvarlig uppstår inte bestående skador på hjärtmuskeln som vid en hjärtinfarkt eftersom blodproppen inte orsakar en så långvarig nedsättning av blodflödet.
Vid instabil kärlkramp är risken att inom kort utveckla en hjärtinfarkt mycket hög. Därför är det viktigt att snabbt komma under vård om kärlkramp debuterar hastigt och intensivt eller ändras i sin karaktär.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp
Vetenskapligt ansvarig: Lena Jonasson, professor i kardiologi, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2023-09-19
Redaktör: Birgit Eriksson
De största riskerna för kvinnor att utveckla hjärt-kärlsjukdom är hög ålder, ärftlighet, högt blodtryck, för höga blodfetter, bukfetma, diabetes och ohälsosamma levnadsvanor inklusive rökning. Alla dessa faktorer – tillsammans eller var för sig – snabbar på åldrandet av kärlen.
Högt blodtryck
Eftersom kvinnor generellt sett drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet än vad män gör har de ofta hunnit utveckla högt blodtryck, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, njursjukdom och försämrad cirkulation i benen. Det senare kan leda till fönstertittarsjuka och blodpropp i en ven. Efter genomgången menopaus bör alla kvinnor därför regelbundet kontrollera sitt blodtryck.
Diabetes
Risken för hjärt-kärlsjukdom är kraftigt förhöjd hos personer med diabetes och hos kvinnor med sjukdomen försvinner den skyddande effekt som östrogenet ger friska kvinnor före menopausen.
Rökning
I Sverige röker fler kvinnor än män, vilket är oroande eftersom rökning är den dominerande riskfaktorn för sjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp.
Stress
Stress är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Forskning visar att mot slutet av arbetsdagen, då det är dags att gå hem, ökar kvinnors halter av stresshormoner och de ligger sedan kvar på en hög nivå hela kvällen. Det brukar förklaras med att hemmet för många kvinnor är en andra arbetsplats, medan män i större utsträckning ser hemmet som en plats för återhämtning.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Linda Mellbin, docent i kardiologi, överläkare och patientflödeschef kranskärlssjukdom, Tema Hjärta och Kärl, Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterat: 2024-09-10
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Som biologiska varelser är skillnaderna mellan kvinnor och män stora, men båda könen drabbas av likartade sjukdomar i hjärta och kärl. Forskning visar dock att skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor kan påverka den biologiska ohälsan.
Forskning kring kvinnohjärtat eftersatt
Det är känt att kvinnor har mindre hjärtan och smalare kärl än män. Men hjärtsjuka kvinnor är underrepresenterade i kliniska studier och det forskas för lite på skillnaderna mellan manliga och kvinnliga hjärtan. Det finns ett stort behov av mer kunskap inom diagnostik, behandling och rehabilitering för att säkerställa bästa möjliga vård för kvinnor med hjärt-kärlsjukdom.
Det är känt att människor som har goda sociala och ekonomiska förhållanden, hög utbildning och ett socialt nätverk löper lägre risk att drabbas av hjärtsjukdom. Det finns även klara samband mellan upplevd negativ stress och hjärtsjukdom hos båda könen.
Stress i hemmiljö
En markant skillnad är den typ av negativ stress kvinnor och män reagerar på. Studier visar att män är mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan kvinnor tycks vara extra sårbara för den stress som kan finnas i hemmiljön, i synnerhet om hon lever i en destruktiv relation. Flera forskningsresultat tyder på att kvinnor som lär sig att hantera sin stress eller känslor av uppgivenhet har större möjligheter att tillfriskna efter kranskärlssjukdom och leva längre.
Det finns även studier som visar på starka kopplingar mellan depression och kärlförändringar hos unga kvinnor. Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ungdomar och hittat ett liknande mönster.
Graviditet
Forskning visar vidare att det finns samband mellan havandeskapsförgiftning under graviditeten och hjärtsjukdom hos modern senare i livet. Det pågår även forskning om sambandet mellan att föda ett tillväxthämmat barn och risken för modern att senare utveckla hjärtsjukdom.
Aneurysm hos kvinnor
Aneurysm i bukens stora pulsåder kallas abdominellt aortaaneurysm (AAA) och har ansetts vara typiskt manligt, men även kvinnor kan drabbas. Kvinnor har dessutom en högre risk att drabbas av andra dödliga aneurysmer och en bättre kunskap om AAA hos kvinnor kan bidra till att öka förståelsen om sjukdomens uppkomst, utveckling och ärftlighet.
Östrogen - det naturliga skyddet
Kvinnor drabbas i genomsnitt tio år senare än män av hjärtsjukdom, och en bakomliggande faktor anses det kvinnliga könshormonet östrogen vara. Fram till drygt 55 års ålder har kvinnor generellt sett en högre nivå av det goda, skyddande kolesterolet HDL.
Svensk forskning, bland annat finansierad av Hjärt-Lungfonden, har identifierad könsrelaterade skillnader i omsättningen av kolesterol som delvis kan förklara varför kvinnor drabbas senare än män av hjärtinfarkt. I samband med menopausen, då det kvinnliga könshormonet östrogen sjunker, går också nivåerna av det skyddande kolesterolet ned, vilket kan innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Krävs mer forskning om östrogenbehandling
Under många år hoppades och trodde man att tillskott av kvinnliga könshormoner efter klimakteriet skulle ge ett fortsatt skydd mot hjärtsjukdom. Entusiasmen var stor tills flera studier visade att generell hormonbehandling ökar risken bland annat för blodpropp i hjärnan och bröstcancer.
Idag råder stor osäkerhet kring vem som kan ha nytta av östrogenbehandling. Det krävs bland annat mer kunskap om vilken dos som är mest effektiv hos dem som har bevisad nytta. Därför finns det ett starkt behov av forskning kring kvinnors hjärt-kärlsjukdom och möjligheter till prevention både genom livsstil, stresshantering och rätt medicinering.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Linda Mellbin, docent i kardiologi, överläkare och patientflödeschef kranskärlssjukdom, Tema Hjärta och Kärl, Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterat: 2024-09-10
Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden