Aortaaneurysm, eller pulsåderbråck, innebär att en eller flera sjukliga vidgningar uppstår i stora kroppspulsåderns kärlvägg.
Aorta ligger djupt inne i kroppen, skyddad bakom bröstkorgen och flera av kroppens olika organ.
Det gör att en vidgning mycket sällan ger sig till känna. Aneurysm växer långsamt och de flesta som drabbas är vanligtvis helt symptomfria.
Plötslig och svår smärta, främst i magen, kan vara en signal om att aneurysmet tillvuxit kraftigt eller att det brustit. När blodkärlet i buken brister uppstår ofta symptom som är akuta. Kraftiga rygg- och buksmärtor är vanliga, och magen kan även bli utspänd. Ibland strålar smärtan även ner mot ljumskarna.
När aorta brister i bröstkorgen är smärtan kraftig, både i bröstet och i ryggen. Smärtan kan liknas vid – och misstas för – akut hjärtinfarkt. I båda fallen blir personen i fråga vanligtvis påtagligt allmänpåverkad. Illamående, kräkningar, chock eller svimning till följd av blodtrycksfall och omfattande blodförlust är mycket vanligt.
Ett aneurysm i aorta som brister är ett livshotande tillstånd. Bristningen leder till att man får stora inre blödningar som kräver omedelbar behandling. Med dagens moderna undersöknings- och behandlingsmetoder kan läkarna rädda allt fler personer som kommer in till sjukhuset i tid. En tidigt ställd diagnos och behandling förbättrar chanserna till överlevnad.
Vid akuta symptom, larma alltid 112.
Om du har ett tidigare känt pulsåderbråck som du kontrolleras för är det mycket viktigt att du anger detta när du har kontakt med sjukvården.
Om du har ett tidigare behandlat pulsåderbråck är det också mycket viktigt att du anger detta när du har kontakt med sjukvården.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Aortasjukdomar
Vetenskapligt ansvarig: Rebecka Hultgren, adjungerad professor/överläkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterat: 2022-03-16
Till sitt utseende kan stora kroppspulsådern, aorta, liknas vid en käpp med böjt handtag.
Anatomiskt delas aorta in i fem olika delar. Aorta utgår från hjärtats vänstra kammare och går sedan uppåt en bit. Denna del kallas aorta ascendens. Aorta ascendens övergår i den böjda aortabågen (arkus), som i sin tur övergår i den nedåtgående delen, aorta descendens. Den del av aorta descendens som ligger ovanför diafragma kallas thorakala aorta, medan delen nedanför kallas bukaorta.
Vid alla typer av aneurysm i aorta har bindväven i kärlets olika lager försvagats, vilket leder till att kärlväggen tappar sin spänst och elasticitet. När väggen blivit svagare, vidgas kärlväggen allt mer och hållfastheten minskar så att den inte längre kan stå emot den belastning som blodtrycket innebär. Då kan kärlväggen brista, med livshotande blodförlust som följd.
De mest lättupptäckta aneurysmen i aorta är de som finns i bukaorta och tillståndet kallas bukaortaaneurysm eller AAA (abdominellt aortaaneurysm).
I Sverige inbjuds alla 65-åriga män till screening för bukaortaaneurysm med syftet att fånga upp de män som har ett aortaaneurysm. Undersökningen sker med ultraljud och är riskfri, smärtfri, snabb och relativt billig. Screeningen visar att cirka 1,5 procent av de 65-åriga männen har aneurysm och av dem har cirka 70 procent mycket små aneurysm, det vill säga mindre än 40 millimeter. Sjukdomen är ovanligare hos kvinnor, endast cirka 0,5 procent av 70-åriga kvinnor har bukaortaaneurysm.
Eftersom färre kvinnor utvecklar aneurysm och dessutom utvecklar sina aneurysm i högre ålder är det inte kostnadseffektivt att inbjuda alla äldre kvinnor till ultraljudscreening.
Aneurysm kan även förkomma i thorakala aorta och i aorta ascendens. Aneurysm i aorta ascendens, aortabågen och thorakala aorta förekommer inte riktigt lika ofta i befolkningen som bukaortaaneurysm.
Thorakala aneurysm är svåra att diagnostisera med vanligt ultraljud. De hittas vanligen med andra röntgenmetoder och ingår inte i screeningsprogrammet. Screening för aneurysm på thorakala aorta anses inte praktiskt, etiskt eller ekonomiskt försvarbart eftersom den måste genomföras med datortomografi och man inte vill utsätta friska personer för strålning i onödan. Det finns dock skäl att känna till att hos dem som har ett arv för aneurysmsjukdom finns det en ökad risk att senare i livet också utveckla aneurysmsjukdom. Man ska därför diskutera om man bör undersökas med avseende på detta med sin läkarem om man har en nära anhörig med denna sjukdom (förstagradssläkting dvs föräldrar, syskon, barn).
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Aortasjukdomar
Vetenskapligt ansvarig: Rebecka Hultgren, adjungerad professor/överläkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterat: 2022-03-16
Fler män än kvinnor utvecklar pulsåderbråck på aorta.
Risken ökar med stigande ålder och ärftlighet är en riskfaktor. Även livsstilen spelar roll.
Hög ålder: Sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder.
Manligt kön: Sjukdomen är 4−5 gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Män drabbas också 5−10 år tidigare.
Rökning: Majoriteten av dem som drabbas är aktiva eller tidigare rökare. Rökning påverkar risken att utveckla sjukdomen, och ökar också tillväxten av aneurysmet. Rökning påverkar också behandlingsresultaten.
Ärftlighet: Om en förstagradssläkting (mor, far, syster, bror) har utvecklat aortaaneurysm är risken betydligt högre att man själv drabbas. Man bör därför hos kända blodsanförvanter överväga att erbjuda dem ultraljudsundersökning av bukaorta vid 55 års ålder.
Hjärtsjukdom och högt blodtryck: De personer som har andra sjukdomar som är associerade med åderförfettning (ateroskleros) och höga blodfetter har också en ökad risk att utveckla aortaaneurysm och dissektion.
Det finns flera faktorer som är mer vanligt förekommande hos de personer som utvecklar ett aneurysm i thorakala aorta, men kunskaperna om riskfaktorer är sämre än för bukaortaaneurysm. Vid aneurysm i aorta ascendens hör genetiska bindvävssjukdomar som Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom till riskfaktorerna, liksom den relativt vanliga medfödda missbildningen bikuspid aortaklaff.
Kunskapen om att arvet spelar in och att medfödda missbildningar och sjukdomar i aortaklaffen kan orsaka en sjuklig vidgning av stora kroppspulsådern är välkänd. Beräkningar visar att 1 till 2 procent av befolkningen, cirka 200 000 svenskar, har bikuspid aortaklaff, men endast uppskattningsvis en fjärdedel av dem utvecklar aneurysm. Bikuspid aortaklaff är mer än dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor.
Det är visat att personer som har en förstagradssläkting med bukaortaaneurysm löper en förhöjd risk att också utveckla aneurysm. Man ska därför kontakta sin husläkare för att diskutera en selektiv ultraljudsundersökning om man uppfattar att man tillhör en sådan riskgrupp. Man ska beakta åldern vid diagnos för sin släkting när man beslutar om en rimlig ålder vid screening. Man kan generellt rekommendera 55 år för män och 55–60 år för kvinnor med en känd ärftlighet. Men om den insjuknade släktingen var mycket ung får detta beaktas. Man ska i dessa fall också överväga genetisk screening för att undersöka om det finns anlag för bindvävssjukdomar, detta kan du diskutera med din läkare. Detta är mycket ovanligt i gruppen med personer som har bukaortaaneurysm.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Aortasjukdomar
Vetenskapligt ansvarig: Rebecka Hultgren, adjungerad professor/överläkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterat: 2022-03-16
I dag görs cirka 1000–1200 ingrepp för aortaaneurysm årligen i Sverige och de flesta som görs är planerade ingrepp.
Resultaten i Sverige är utmärkta jämfört med internationella resultat, men det finns alltid vissa risker förenade med större kirurgiska ingrepp.
Det finns två stora grupper som man måste skilja på när man diskuterar aneurysmbehandling. Det ena är de patienter som behandlas med planerade ingrepp, där patienten och anhöriga under en längre period känt till planering och behovet av en kärlkirurgisk åtgärd. Där har man gemensamt också bedömt att patientens övriga sjukdomar och ålder inte är alltför begränsande för att man ska kunna genomföra ett ingrepp med en rimlig risk för komplikationer. I vissa fall kan man också stödja patienten och förbättra till exempel hjärt-och lungfunktionen inför ett planerat ingrepp. Denna grupp är den som dominerar i Sverige idag, mer än 80 % av ingreppen idag är planerade ingrepp. Behandlingsresultaten är mycket goda i Sverige.
Den andra gruppen med patienter är de som behandlas vid en brusten pulsåder, eller vid smärta och hög risk för bristning. Vid ett akut ingrepp för brustet bukaortaaneurysm i buken överlever i dag många fler patienter än under 1970- och 1980-talen. I dag överlever mer än två tredjedelar det akuta ingreppet, och resultaten i Sverige är synnerligen goda jämfört med Europa.
När en person med aneurysm inkommer med smärtor kommer läkarna snabbt reda på hur patientens allmäntillstånd är. Om patienten har förlorat medvetandet men fortfarande visar livstecken finns sällan eller aldrig tid för en större utredning. Det är ofta mycket angeläget att snabbt göra en röntgenundersökning för att utreda behandlingsmöjligheterna. Man vill i detta skede bedöma om det finns någon möjlighet att behandla aneurysmet akut.
Vid bukaortaaneurysm och thorakala aneurysm i buken och i aorta descendens lagar man den skadade delen av kärlet med en konstgjord åder, så kallad kärlgraft. Vid behandling av pulsåderbråck, oavsett om de är akuta eller planerade, kan kärlkirurgerna i dag välja mellan två olika operationsmetoder.
Den ena är en öppen traditionell operation som är omfattande och innebär att bröstkorgen och/eller buken öppnas. Den andra metoden kallas endovaskulär behandling, och innebär att ingreppet görs med hjälp av en kateter som förs in i aorta via en pulsåder i ljumsken. Majoriteten av ingrepp för aortaaneurysm är i dag endovaskulära. Vid ingreppet lägger man under röntgengenomlysning in ett stentgraft (en kärlprotes med metallförstärkning) i aorta. Ingreppet kallas ofta för EVAR (EndoVascular Aneurysm Repair).
Den här typen av endovaskulär operation kan dock inte utföras på alla patienter och detta beror vanligtvis på aneurysmets utseende, de så kallade anatomiska förutsättningarna. Om aorta är mycket slingrig eller om de blodkärl som används är för smala, så att man inte kan föra in hylsan som innehåller kärlgraftet, kan man inte använda den endovaskulära metoden.
Patienter som behandlats med ett planerat endovaskulärt ingrepp för sitt aortaaneurysm har i dag korta vårdtider, och låg risk för större komplikationer. De kommer dock att behöva fortsätta med regelbundna livslånga röntgenkontroller av sitt stentgraft. Ungefär 20 % kommer att under sin livstid behöva göra en ny åtgärd av sina aneurysm, ofta för att sjukdomen fortsätter att utvecklas omkring kärlprotesen.
De som behandlas med öppen operation har vanligen lite längre vårdtider, och är oftare mer påverkade under de första veckorna, framför allt handlar det om trötthet och aptitlöshet. Patientgruppen behöver dock vanligen ingen fortsatt kontroll, utan avskrivs från fortsatta kontroller efter sitt första postoperativa besök.
Efter en akut operation är patienten ofta mycket medtagen, detta beror på att patienten haft en stor livshotande blödning. Intensivvård och smärtlindring krävs efter en öppen operation och i vissa fall även efter endovaskulär behandling. Det blod som har läckt ut i buken skapar ett extra tryck i buken som måste åtgärdas, ibland även hos dem som behandlats med EVAR.
Efter kirurgiska ingrepp finns alltid en risk att oförutsedda komplikationer tillstöter. Det gäller i synnerhet operationer som har utförts akut på grund av ett livshotande sjukdomstillstånd. De vanligaste komplikationerna är att hjärt- och lungfunktionen påverkas, liksom att patienten drabbas av en övergående nedsättning av njurfunktionen. Det finns ovanligare komplikationer, tex kan blodförsörjningen till benen påverkas och tarmens blodflöde påverkas. Dessa komplikationer kan bero på sjukdomen eller bero på behandlingen.
Vårdpersonalen försöker minimera risken för kända komplikationer som blodpropp och lunginflammation genom att få den nyopererade patienten att så snart som möjligt sitta eller stå upp vid sängkanten. Efter någon dag får man försöka röra på sig genom att gå. Man bör även undvika att ligga för mycket i sjukhussängen eftersom lungfunktionen försämras och risken för infektioner ökar. Sjukvårdspersonalen ser också till att patienten ganska snart efter operationen dricker och äter något. Detta kan tillsammans med motion och rörelse påskynda tarmfunktionen.
Efter operationen kan det ta upp till några månader innan man har återhämtat sig helt. Takten är individuell, mycket beroende på ålder och allmänt hälsotillstånd. Återhämtningen efter endovaskulär kirurgi är vanligen betydligt snabbare, från ett par dagar till enstaka veckor.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Aortasjukdomar
Vetenskapligt ansvarig: Rebecka Hultgren, adjungerad professor/överläkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterat: 2022-03-16
Många av de studier som pågår kring aortaaneurysm är så kallade observationsstudier.
I dem analyserar forskarna tillväxten av aneurysm och vilka riskfaktorer som föreligger. I ett flertal kliniska studier prövas olika typer av läkemedel med förhoppning om att kunna bromsa tillväxten av pulsåderbråcket.
Mycket är känt om vem/vilka som drabbas och hur man utvecklar bukaortaaneurysm, men det saknas ännu en hel del kunskap om varför bukaortaaneurysm börjar utvecklas samt om hur man skulle kunna bromsa tillväxten. Nu och i framtiden behöver forskarna fortsätta att studera sjukdomen på molekylär nivå för att bättre förstå sjukdomsförloppet. Genetiska studier för att kartlägga arvets betydelse behöver också göras för att öka förståelsen av varför vissa personer drabbas, och på sikt med målet att utveckla hämmande läkemedel.
Ett viktigt forskningsområde är också att upptäcka och identifiera biomarkörer (mätbara faktorer i blodet) som kan förutspå tillväxthastighet eller bristningsbenägenhet i ett nyupptäckt aneurysm. Det finns stora könsskillnader avseende förekomsten av aortaaneurysm, fler män drabbas än kvinnor.
Det saknas fortsatt fördjupad kunskap om varför denna skillnad fortsatt ses, trots att många andra hjärt-och kärlsjukdomar är fördelat mer jämt mellan könen, åtminstone bland de äldsta patientgrupperna. Det pågår en del kartläggande projekt inom området, till exempel beaktas könshormonernas inflytande.
I ett forskningsprojekt som inbegriper specialister inom biomekanik och hållfasthetslära, har forskare vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och vid Karolinska universitetssjukhuset utvecklat metoder som gör det möjligt att specifikt bestämma risken för aneurysmbristning hos en individ genom att beräkna aortaväggens hållfasthet och vilken maximal påfrestning den klarar. Studier där man använder röntgenundersökningar från patienter visar på möjligheten att utveckla individbaserade kontrollprogram. Tyvärr kräver dessa metoder att patienten regelbundet genomgår skiktröntgen, men forskning pågår för att utveckla 3D-ultraljud och magnetkamera som basmetod. För att säkerställa kvaliteten och säkerheten i dessa program måste fler stora studier göras i framtiden.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Aortasjukdomar
Vetenskapligt ansvarig: Rebecka Hultgren, adjungerad professor/överläkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterat: 2022-03-16
Som patient med aneurysm följs man vanligen upp med noggranna kontroller.
Förutom regelbundna undersökningar med ultraljud eller röntgen erbjuds även samtal, råd och stöd.
Ett aneurysm på stora kroppspulsådern med en diameter på 30 millimeter eller mer definieras som bukaortaaneurysm. Majoriteten av patienter med aneurysm har små aneurysm som inte ska behandlas skyndsamt, utan erbjuds regelbundna kontroller, vanligen med ultraljudsmätningar av aortas storlek.
Denna grupp med personer följs oftast vid en kärlkirurgisk enhet. Är aneurysmet större är 55 millimeter överväger man en kärlkirurgisk behandling efter en bedömning av patientens allmänna situation och sjuklighet. För kvinnor övervägs vanligen behandling vid en mindre maximal diameter.
Inom screeningen hittas varje år cirka 600 män med aneurysm i buken, av dessa kommer omkring 40 procent erbjudas behandling inom fem år på grund av att aneurysmet vuxit.
Vissheten om att man har ett aneurysm på stora kroppspulsådern kan för en del kännas psykologiskt betungande. Andra kan uppleva det som en trygghet att bli kallad till regelbundna kontroller.
Inom sjukvården är man medveten om att ett besked om aneurysm kan väcka oro hos både patient och anhöriga. Man kan ta upp sina tankar med sin läkare eller sjuksköterska vid den kärlkirurgiska enheten. Riskerna för patienten att det ska ske en bristning om man har ett mindre aneurysm är mycket liten. Man måste också förstå att det finns risker för en patient vid en operation, dessa ska alltid vägas mot riskerna med att ha ett mindre aneurysm som är obehandlat. Både statistik och erfarenhet visar att det är säkrare för patienten att avvakta med en operation tills aneurysmet uppnått en större diameter.
Inom sjukvården eftersträvar man att ge patienten grundlig och lättförstådd information om hur det är att leva med ett aneurysm på stora kroppspulsådern. Som patient följs man upp med noggranna kontroller som inbegriper regelbundna undersökningar, samtal, råd och stöd.
De flesta personer som får diagnosen aortaaneurysm ska också behandlas med läkemedel som anses bidra till minskad risk för andra hjärt-och kärlsjukdomar och händelser. De flesta patienter får en bas-behandling med blodplättshämmande läkemedel i låg dos och en blodfettsreducerande medicin i medelhög dos. Dessa rekommendation följer de som Europeiska riktlinjerna inom hjärt-och kärlområdet har publicerat.
Personer som får diagnosen aortaaneurysm ska fundera igenom de livsstilsråd som deras läkare och sjuksköterska givit dem. Det är mycket viktigt att man slutar röka, och sannolikt snusa också. Detta påverkar sjukdomen men det minskar också riskerna för komplikationer när man ska behandlas.
Personer med aneurysm har ofta ett problem med övervikt och nedsatt kondition. Att få denna diagnos ska man se som ett tillfälle att förändra detta. Prata med din läkare om du behöver stöd för detta.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Aortasjukdomar
Vetenskapligt ansvarig: Rebecka Hultgren, adjungerad professor/överläkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterat: 2022-03-16
Ena minuten sitter Kurt Ohlsson, 73 år, på bussen i godan ro. Några timmar senare ligger han på operationsbordet på Karolinska sjukhuset. Han drabbades av ett brustet pulsåderbråck – ett akut tillstånd om man inte kommer till sjukhus i tid.
Molekylärforskning och klinik i nära samarbete har lett till ny och banbrytande kunskap om thorakala aortaaneurysm, det vill säga bråck på den del av aorta som finns i bröstkorgen.
I mars 2010 var Janne Tappers kroppspulsåder på väg att brista. Ett hjärtstopp hann det också bli innan han kunde börja vägen tillbaka till livet. I dag tickar hjärtat som en klocka.
Plusgiro 90 91 92-7
Bankgiro 909-1927
Swish 90 91 92 7
Telefon: 0200-88 24 00
E-post:
Hjärt-Lungfonden
Box 2167
103 14 Stockholm
Telefon: 08-566 24 200
E-post:
Organisationsnummer: 802006-0763
